Archive for the ‘Mobiltest’ Category

Det har pratats mycket om Nokia N97. Många Nokia entusiaster la upp hemsidor som lovordade denna telefon långt innan den överhuvudtaget kom i produktion.

”Nokia N97 är en värdig ersättare till Nokia N95, äntligen kommer vi att få byta upp oss” – Lät det från olika community hemsidor på nätet. Men vad har hänt nu, nästan ingen pratar om Nokia N97 längre.

Jag kan avslöja en liten hemlis för dig. Nokia N97 är en väldigt dålig telefon, till och med jämfört med Nokia N95:an som länge varit en väldigt eftertraktad mobiltelefon (och fortfarande är populär).

N97 har en 434 Mhz processor (samma som Nokia 5800), som verkligen borde varit över 600 Mhz i dagsläget. 128 Mb RAM (samma som Nokia 5800) gör att om du har flera program igång samtidigt så är risken stor att dom krashar då minnet börjar tryta. Om den hade haft 256 Mb RAM så hade den säkert presterat lite bättre.

Man kan faktiskt fråga sig varför Nokia valde att minimera dom tekniska specifikationerna på telefonen. Det är troligen det som gjorde den till en så medioker telefon jämfört med konkurrenterna.

Den har ett tangentbord som ger väldigt dålig känsla och en skärm som vinklas för mycket när man skjuter fram tangentbordet. Båda dessa saker borde Nokia verkligen ha tänkt på när dom lanserade telefonen.

Nokia N97 är lanserad som en ”mobil dator” eller ”multimediatelefon” och trots detta så stödjer telefonen bara Mp4 och 3GP filmer. På musikfronten presterar den sämre än Nokia 5800 Expressmusic men har stöd för samma filer.

Flertalet rapporter säger att skärmen är långsam på att reagera på tryck och ibland är den väldigt felaktig i sin avkänning. Något som kanske kunde väntas då detta är en av dom första touch-telefonerna från Nokia.

Det som verkligen gör Nokia N97 till en lång gäspning är att musikspelare, videospelare och många andra saker är exakt detsamma som i vilken annan Nokia mobiltelefon som helst. Ingenting nytt under solen alltså.

Samtalskvalitén är beskriven som medioker och operativsystemet har en tendens att hänga sig rätt ofta, något som jag vet Nokia arbetar med att lösa.

Titeln multimediatelefon är inte välförtjänad när det gäller Nokia N97 och många som vill ha en Nokia telefon med multimediastöd kan lika gärna köpa en Nokia 5800 Expressmusic istället, för mindre än halva priset. Det är ju trots allt i princip samma telefon fast utan tangentbordet (som ändå är verkligen dåligt).

Först och främst vill jag påpeka att jag INTE kommer att kritisera telefonen på grund av att min Omnia HD varit på reparation flera gånger nu. Detta kommer jag att frångå i detta test. Det är trots allt inte telefonen som är problemet, det är Samsung och Anovo (serviceföretaget).

Låt oss börja.

När Nokia började sälja sin N95 modell för några år sedan togs den emot av alla kritiker med ett leende på läpparna. Den var helt enkelt en helt revolutionerande telefon, på många sätt oöverträffad även i dagsläget. Exempelvis kan man hitta N95:ans kamera i den nyaste Nokia N97.

Orsaken till att jag skriver detta är för att Samsung Omnia HD är i ett liknande tillstånd just nu. Inte på grund av att den kan spela in film i 720p HD upplösning, utan för att den har mobilvärldens största AMOLED skärm. Detta är 99% av orsaken till att du vill ha denna telefon.

”Jag bryr mig inte om hur stor skärmen är!” -säger många just nu. Men det är faktiskt inte storleken som imponerar på denna telefon. Första gången du öppnar en högupplöst bild på en Omnia HD blir det en ”herre jävlar” känsla som inte försvinner på ett bra tag. Skärmen är helt enkelt totalt, vansinnigt och underbart vacker att titta på.

Att se en film (helst högupplöst) på Omnia HD är fantastiskt roligt, med hörlurarna på så blir känslan total och du befinner dig snart i ”nörd-vana”… =)

Själva touch skärmen är 3,7 tum stor och tillverkad av härdat glas, vilket gör att den inte repas som andra touch telefoner. Den är också kapasitativ, som på Iphone, vilket gör att den känner av var ditt finger är istället för att du trycker ned på skärmen. Detta är den mest touch känsliga versionen av skärm som finns i dagsläget. Om du ägt en vanlig touch telefon tidigare så kommer du att förundras över hur responsiv den verkligen är, samtidigt blir du nog lite irriterad för att den registrerar minsta lilla snudd på skärmen.

Omnia HD har 16 Gb inbyggt minne, 512 Mb ramminne och MicroSD plats för 16 ytterligare Gb. Officiellt stödjer telefonen bara 16 Gb minneskort, men inofficiellt stödjer den mer än så.

Den har standard 3.5 mm uttag för hörlurar i toppen och två stereohögtalare placerat i botten respektive toppen på telefonen. Orsaken till detta är att du troligen sitter med den i 90 graders vinkel då du tittar på film, vilket du kommer att vilja göra ofta.

Telefonen stödjer dom flesta moderna mediaformaten idag. DivX, Xvid, Avi, Mpg, Mp3, Wav, WMA och en massa andra. En liten fågel viskade i mitt öra att telefonen klarar av att konvertera filmer till rätt format under överföringen, men jag kan inte bekräfta detta då jag inte fått tillbaka min telefon ännu.

Men förutom att använda telefonen som ett mobilt mediacenter så är den ju lanserad som en HD kamera mobil. 8 Megapixel kamera med touch fokus, en massa inställningar, slow-motion och fast-motion inspelning, 720p HD inspelning. Detta är bara några saker som finns på Omnia HD’n. Samsungs reklam och påståenden till trots så vill jag inte lovorda kameran lika mycket som AMOLED skärmen.

I bra ljusförhållanden så tar den väldigt fina bilder, i stil med LG’s 8 Mpixel mobiler. Men när det blir skymning och du kanske vill ta en bild inomhus i sämre ljusförhållanden så försvinner snabbt leendet på läpparna. Bilderna blir gryniga och detaljer försvinner. Konstigt nog går det bättre att filma i sämre ljusförhållanden än vad det går att ta stillbilder.

Allt som allt presterar kameran i Omnia HD riktigt bra, men det är ingen systemkamera och Omnians LED blixt kan inte tävla mot LG’s xenonblixt i dåliga ljusförhållanden.

Processorn på Omnia HD’n är snabb. Med tanke på att telefonen har Nokias Symbian operativsystem och Nokia inte kommer i närheten av dom 600 Mhz som Samsung tryckt in i telefonen så går det ganska fort att göra det mesta på telefonen. jämförelsevis har Nokias senaste ”flaggskepp” N97 en processor på 434 Mhz.

Som en liten bonus så passar många program från Nokias egen mjukvarushop OVI i Omnian också. Du kan till och med installera OVI direkt från Nokia om andan faller in.

Allt som allt kan jag bara säga att Samsung Omnia HD är den ultimata mediatelefonen. Samsung riktade kanske in sig lite väl mycket på just media och glömde i all hast att det trots allt var en telefon dom skulle utveckla, vilket resulterade i dålig samtalskvalité och dålig mottagning.

Tyvärr är detta också den enda orsaken till att Omnia HD inte är den bästa telefonen jag någonsin har testat. Allt annat är så perfekt, men så förstör några detaljer helhetskänslan totalt.

Jag kommer troligen att uppdatera denna test inom kort, men just nu orkar jag inte skriva längre. Det blev helt plötsligt väldigt sent på natten och ögonen vill inte riktigt orka med att stirra på en datorskärm. =)

På återseende.

Samsung var mäkta stolta över Jét när den presenterades under juli. En processor på 800 megahertz skulle se till att alla applikationer flöt på smidigt. Dessa kunde hanteras genom en riktigt biffig aktivitetshanterare för maximal översikt. En av applikationerna var webbläsaren Dolphin med en nyutvecklad enfingerzoom och flashstöd. Nu är jetpiloten här, men ute i fält verkar den ha glömt bort det mesta som stod bland specifikationerna.

Formatet är standardsmidigt med en riktigt snygg rödrandig baksida som trängs med femmegapixelkameran. En stor nackdel är dock knapplåset. En specifik knapplåsknapp finns och du aktiverar telefonen genom att trycka på en skärmikon. Nackdelen är att du också låser upp genom att hålla in låsknappen, vilket gör att luren som regel hittat på en hel del bus på egen hand när den placerats i en byxficka en stund.

Den stora nyheten med Jét är processorn. Efter att ha stoppat in vårt referensminneskort, nästan somnat medan musikspelaren byggde upp en spellista av låtarna och svurit åt att bara strax över hälften av våra dryga tusentalet låtar fick plats i spellistan började vi ana oråd (seriöst Samsung, inte ens ni har haft mängdbegränsning i spellistorna förut). Efter att ha kört igång musikspelaren och konstaterat att equalizern inte gör ett skvatt skillnad på det platta och diskantiga ljudet gav vi oss ut i resten av telefonen med musik i öronen. Visserligen slutade musiken hacka efter ett par minuter, men inledningsvis var multitasking inget processorn ville veta av alls.

Ett annat problem är att de program som finns i telefonen hellre stänger ner sig helt än att minimeras, något som gör att vi ganska snabbt glömmer bort att det ens finns en aktivitetshanterare.

Webbläsaren är nästa besvikelse. Den må klara flash och enfingerzoomen är hur bra som helst, men det luktar fortfarande väldigt mycket Acess-webbläsare över det hela. Något som gör att rendering och snabb laddning av sidor inte finns med bland funktionerna.

Precis som hos Nokias telefoner med flashstöd går det dessutom rejält trögt att ladda in flashmaterial från webben.

Kommer du dock över det värdelösa knapplåset, en handikappad musikspelare och installerar mobila Opera i luren är det dock en ganska trevlig historia. Navigeringen är inte turbosnabb, men åtminstone laggfri och utan större konstigheter. Såväl huvudmeny som startskärm är indelad i tre skärmar placerade sida vid sida á la Android/Iphone vilket ger dig tonvis med plats att placera ut widgets och genvägar på.

Den stora nackdelen är tyvärr att processorn kombinerats med Samsungs eget operativ. För utöver några enstaka javaapplikationer finns det inga program att installera som drar nytta av den snabba processorn. Och då faller rätt mycket av poängen.

Den snabba processorn har inget att visa upp sig på och de funktioner som redan är inbyggda verkar inte dra nytta av processorn.

Källa: Daniel Hessel