Godmorgon världen

Här sitter man och inväntar Nyhetsmorgon tillsammans med Axel, som lämpligt nog somnat efter att ha varit vaken en ynka timme. Jag känner inte att det är någon större vits att lägga sig igen nu när jag för ovanlighetens skull känner mig både pigg och utvilad, så det får bli en liten uppdatering om vardagen här istället.

Igår var första arbetsdagen för Urban sedan vi fick vår lilla plutt. Jag måste erkänna att jag var extremt nervös över hur jag skulle klara mig själv en hel arbetsdag, utan hjälp av min underbara sambo (som har blivit min hjälte under de här första veckorna. Hur klarar han av att trösta Axel -och mig- samtidigt som han står för alla hushållssysslor och hundskötsel; allt med en ängels tålamod och utan att klaga???). Min osäkerhet på mig själv kanske smittade av sig på Axel som höll låda hela natten samt hela dagen. Det var inte mycket gråt, men arga skrik så fort jag råkade slappna av ett ögonblick.

I natt tycker jag dock att allt gick så himla bra! bara tre timmars vaka under den tidiga delen av natten. Att det sedan blev en tidig morgon (vid femtiden) Gör inte så mycket. Så länge jag fått sova lite under natten är morgontimmarna min favoritdel av dagen.

Vi fick även chansen att testa bärsjalen idag! Elvis ville ut en liten sväng och jag kan ju inte gärna lämna Axel ensam under tiden, så jag hade varit klok nog att investera i en bärsjal från Easyhug. Det är en lite speciell sjal som inte behöver knytas utan träs bara över huvudet, vilket underlättar för mig då jag kan behöva skynda mig på med den. Orkar heller inte krångla med flera meter tyg runt magen. Måste säga att jag är mycket nöjd med köpet, det gick fort att lära sig hur den ska användas och ännu snabbare att få in Axel i den. Ett plus är att han blev fjäderlätt när han satt i sjalen, så där kommer han få sitta många gånger!

Mer än så har inte hunnit hända idag, så nu ska jag sätta mig och sortera alla papper vi fått sedan Axel föddes. Vem kunde ana att det skulle innebära sådana högar med brev från myndigheter? Inte jag iallafall…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *